• Om Studentlund.se
• Kontakt
• 

• Aktiviteter
• AF
• Nationer
• Kårer

AF:s historia

1830 fanns det ca 400 studenter i Lund. Nationernas ekonomiska förutsättningar att hålla sig med egna lokaler var dåliga, och deras verksamhet var därför ganska blygsam. Några kårer fanns överhuvudtaget inte. En gemensam samlingspunkt för stadens studenter var önskvärd, och Akademiska Föreningen grundades av nationerna tillsammans med en samling yngre lärare vid universitetet. Förebild var Studenterforeningen i Köpenhamn som bildats tio år tidigare. På nyåret 1830 bildades Akademiska Föreningen. Inte som man skulle kunna tro för att ta tillvara studenternas intressen, utan faktiskt mer för att hålla reda på dem.

Den tidens studenter hade än mer ont om pengar än dagens och dessutom en fallenhet för olämpliga upptåg. Upptåg som inte alls kan jämföras med dagens oskyldiga studentikosa aktiviteter. Att studenterna hade problem med att leva i samförstånd med resten av samhället kan ha haft med deras låga medelålder att göra – och kanske att de flesta var män. Redan vid 15-16 års ålder skrev man in sig vid universitetet och lämnade hemmets trygga bo.

Professor C A Agardh, som senare blev biskop i Karlstad, var en av initiativtagarna till AF. Han var övertygad om att det behövdes en lösning för att hålla studenterna ifrån bland annat ”…umgänge bland kamrater utan moral” och få dem att ägna sig åt mer ”högtstående” aktiviteter. Professor Agardh hämtade sin inspiration från det engelska collegesystemet och Studenterforeningen i Köpenhamn som är AF:s föregångare. Det bestämdes att föreningen skulle ordna mat och bostad åt ett femtiotal studenter.

Fyra ogifta lärare skulle bo hos studenterna och vaka över dem. Övrig personal skulle vara manlig och helst tyskar eller fransmän. Detta för att studenterna behövde träning i främmande språk. Akademiska Föreningen köpte Sylwanska gården som blev platsen för ”förläggningen”.

Idag är det lätt att förstå att arrangemanget inte var så populärt bland studenterna. Därför tog nationerna över Akademiska Föreningen, köpte Sylwanska gården – allt med stöd av kronprins Oscar – och en boendeform med studentinflytande var född.

Alla aktiviteter ägde rum på Sylwanska gården (som nu återfinns på Råbygatan nere vid Södra Esplanaden), men föreningen växte snabbt och man fick snart behov av större lokaler. Akademiska föreningen blev en plats där studenterna så småningom ägnade sig åt fredligare nöjen än tidigare. Alltmer växte det studentikosa livets former med spex och festligheter fram. Arbetet med att bygga upp den borg vi kan skåda idag tog fart och borgens ursprungliga delar stod klara år 1851. Sedan dess har den byggts både till och om vid ett flertal tillfällen.

Akademiska Föreningen var öppen för alla studenter och lärare vid Lunds universitet och bildades för att uppfylla fyra behov; Atheneum – en mötesplats för akademiker, Convictorium – en matsal med studentvänliga priser, Societeten – social och kulturell verksamhet och sist men inte minst bostäder åt studenterna. Dessa fyra grundpelare ligger till grund för verksamheten än idag och de finns alla samlade inom borgens väggar.

Den 1 december är AF:s årsdag. Den dåvarande universitetskanslern (1830) kronprins Oscar (Oscar I) hade nämligen skänkt 2000 riksdaler till Akademiska Föreningen och på så sätt väldigt aktivt bidragit till att föreningen kunde bildas. Och vilket datum vore mer lämpligt att välja för att hedra honom härför än hans egen namnsdag?